Kluvenhet

Att vara förälder är att vara kluven. Hela tiden. När Stina är vaken och lite gnällig längtar jag efter att hon ska somna så att hon får lite lugn, och man själv också för den delen. Men när hon väl somnar så är hon ju så overkligt mysig att man har häcken full att hålla sig från att vara där och snusa på henne och störa henne hela tiden. Och så börjar man längta efter att hon ska vara vaken igen. Och så där håller det på. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0