Sällan varit mer glad att ha fel...
....och att ingen satte emot. Se föregåande inlägg.
Foppa lägger säkert av nu
Idag har Modo kallat till presskonferens där Peter Forsberg ska uttala sig om framtiden. Känns som ett bra tillfälle att leka Sibylla och försöka sig på att spå framtiden. Jag kan sätta halva min pokerkassa på att han lägger av idag. Any bets? Jag ger 1.2 gånger pengarna tillbaka.
Hade en ganska kul mailkonversation med min bror och Kristian Gustafsson häromdan. Tyckte att alla tre tillförde någonting som fick en att dra på mun och sammantaget kanske vi nådde nånting som med en extremt generös tolkning i vissa delar skulle kunna kallas nånting så överpretentiöst som"tänkvärt".
Det hela började med att Per, som febrilt försöker få tiden att gå på sitt jobb som han snart ska sluta på, mailade ett klipp på Steve Jobs. Om du inte orkar klicka på länken kan man sammanfatta det med att Jobs, grundaren av apple, har filmats i ett antal olika föreläsnings/ produktlanseringssituationer och sen har nån suttit och klippt ihop alla gånger han använder sig av ett antal favorituttryck. Så här ur sitt sammanhang blir det ganska komiskt eftersom han använder ett antal uttryck ganska frekvent och på ett till synes spontant sätt, men de återkommer med samma skenbart spontana tonfall, betoning och ibland även handrörelser hela tiden. Fint så. Nån med en förmodad dragning åt autism har alltså lagt märke till detta och lagt en inte oansenlig tid på att klippa samman detta och skapat lite humor i vardagen.
Det intressenta börjar egentligen när man läser en kommentar till klippet i youtube-kommentarerna. Det är Kritian som först lägger märke till denna kommentar och mailar den till oss andra. Kommentaren lyder:
"DunkelStern (23 timmar sedan) > bill gates and steve jobs they are both idiots The first one is nerd and copy > the second is "look I am the best, even my shit is gold" btw apple's design have nothing "wow" is just nice nothing more nothing less... I am designer i know what is design because the 50% design and other 50% is the way what you > represent that. any way both they are assholes they are no angels in this days... 99% believes what soft must be free, the other 1% is programers >P.S. sorry for my english"
När jag får detta mail från Kristian blir jag på så fnissigt humör att Formexbeställningarna som ligger i en jättehög på skrivbordet får vänta och jag skriver ett mail till de andra där jag kommenterar kommenteraren:
"Det jag nog älskar mest med det detta inlägg är hur kommenteraren hänvisar till att Apple´s design är ok, inte mer, med motiveringen "I am designer i know what is design". Sen att nästan hela världen gillar apple´s design, det spelar ingen roll, för han ÄR designer.
Jag tror att det blev så här med dagens flytande gränser där man i princip aldrig "blir" ett yrke utan alla jobbar med lite vad som helst. Han känner ett sånt behov av att hävda en särart som designer att han tycker sig ha en relevant information, som är mer än bara en åsikt, att delge oss andra som inte är designare. Sen att vi helt enkelt gillar hur produkterna ser ut, vilket är en viktig del i varför de säljs, vilket på kommersiella produkter bör vara själva definitionen av bra design, det spelar ingen roll för han ÄR designer.
Jag kan känna en viss sympati med en sån vilsen själ även om han naturligtvis är dum i huvet. J"
Per, återigen själaglad att få ett litet avbrott i sin jobbfördrivartid svarar ganska rappt:
"Haha.
Jag gillar mest hans summering. Det ser faktiskt ut som ett allvarligt försök att komma till kärnan med varför han inte gillar Steve och Bill. Ifall någon inte förstår hans resonemang kring designen så spelar det inte så stor roll för "any way both they are assholes"
. /Per"
Kristian, den lite mer ansvarsfulle av oss svarar inte på arbetstid, utan väntar, som det verkar, till lunchen. En eloge. Svaret är ickedestomindre publicervärt eftersom han lyckas hitta en tredje intressant infallsvinkel:
"Man kan ju också tycka lite synd om Bill, ja menar vad hade han med det här att göra egentligen. I vilket fall involveras han (före Steve som åtminstone figurerade i klippet) i första meningen och blir raskt idiotförklarad. Detta mina herrar är en klassisk bitterhet. /K"
Så har ännu en dag gått och tre människor har fått roa varandra genom att kommentera en kommentar och le lite i mjugg åt en stackars småbitter designer från ett icke engelskspråkigt land. Ingenting har förändrats i världen, men ändå känns det som att såna här saker ibland kan vara stora i all sin litenhet.
Det hela började med att Per, som febrilt försöker få tiden att gå på sitt jobb som han snart ska sluta på, mailade ett klipp på Steve Jobs. Om du inte orkar klicka på länken kan man sammanfatta det med att Jobs, grundaren av apple, har filmats i ett antal olika föreläsnings/ produktlanseringssituationer och sen har nån suttit och klippt ihop alla gånger han använder sig av ett antal favorituttryck. Så här ur sitt sammanhang blir det ganska komiskt eftersom han använder ett antal uttryck ganska frekvent och på ett till synes spontant sätt, men de återkommer med samma skenbart spontana tonfall, betoning och ibland även handrörelser hela tiden. Fint så. Nån med en förmodad dragning åt autism har alltså lagt märke till detta och lagt en inte oansenlig tid på att klippa samman detta och skapat lite humor i vardagen.
Det intressenta börjar egentligen när man läser en kommentar till klippet i youtube-kommentarerna. Det är Kritian som först lägger märke till denna kommentar och mailar den till oss andra. Kommentaren lyder:
"DunkelStern (23 timmar sedan) > bill gates and steve jobs they are both idiots The first one is nerd and copy > the second is "look I am the best, even my shit is gold" btw apple's design have nothing "wow" is just nice nothing more nothing less... I am designer i know what is design because the 50% design and other 50% is the way what you > represent that. any way both they are assholes they are no angels in this days... 99% believes what soft must be free, the other 1% is programers >P.S. sorry for my english"
När jag får detta mail från Kristian blir jag på så fnissigt humör att Formexbeställningarna som ligger i en jättehög på skrivbordet får vänta och jag skriver ett mail till de andra där jag kommenterar kommenteraren:
"Det jag nog älskar mest med det detta inlägg är hur kommenteraren hänvisar till att Apple´s design är ok, inte mer, med motiveringen "I am designer i know what is design". Sen att nästan hela världen gillar apple´s design, det spelar ingen roll, för han ÄR designer.
Jag tror att det blev så här med dagens flytande gränser där man i princip aldrig "blir" ett yrke utan alla jobbar med lite vad som helst. Han känner ett sånt behov av att hävda en särart som designer att han tycker sig ha en relevant information, som är mer än bara en åsikt, att delge oss andra som inte är designare. Sen att vi helt enkelt gillar hur produkterna ser ut, vilket är en viktig del i varför de säljs, vilket på kommersiella produkter bör vara själva definitionen av bra design, det spelar ingen roll för han ÄR designer.
Jag kan känna en viss sympati med en sån vilsen själ även om han naturligtvis är dum i huvet. J"
Per, återigen själaglad att få ett litet avbrott i sin jobbfördrivartid svarar ganska rappt:
"Haha.
Jag gillar mest hans summering. Det ser faktiskt ut som ett allvarligt försök att komma till kärnan med varför han inte gillar Steve och Bill. Ifall någon inte förstår hans resonemang kring designen så spelar det inte så stor roll för "any way both they are assholes"
. /Per"
Kristian, den lite mer ansvarsfulle av oss svarar inte på arbetstid, utan väntar, som det verkar, till lunchen. En eloge. Svaret är ickedestomindre publicervärt eftersom han lyckas hitta en tredje intressant infallsvinkel:
"Man kan ju också tycka lite synd om Bill, ja menar vad hade han med det här att göra egentligen. I vilket fall involveras han (före Steve som åtminstone figurerade i klippet) i första meningen och blir raskt idiotförklarad. Detta mina herrar är en klassisk bitterhet. /K"
Så har ännu en dag gått och tre människor har fått roa varandra genom att kommentera en kommentar och le lite i mjugg åt en stackars småbitter designer från ett icke engelskspråkigt land. Ingenting har förändrats i världen, men ändå känns det som att såna här saker ibland kan vara stora i all sin litenhet.
Årets...
Tänkte försöka mig på att summera 2008 lite i listform så här när 2009 har tagit de första bebisstegen:
Trumvirvel...........
Årets...
... Skiva: Grinderman - Nick Cave i ett nytt projekt som bitvis var genialt och bitvis riktigt, riktigt dåligt. Typiskt Nick Cave helt enkelt. Men det geniala var såpass bra att den toppar 2008 för mig.
... Bok: Ett brustet Halleluja, Tomas Sjödin. - Blev ett riktigt mellanår på läsfronten för mig, men julklappsboken levde upp till de höga förväntningarna. Tomas Sjödin skriver om livsfrågor utifrån en mycket dyrköpt livserfarenhet med två av tre söner som dött i en furktansvärd sjukdom. Andlighet så långt från dogmer och moralisering som den kan komma.
... Film: Charlie Wilson´s War. Är nog inte från 2008 men jag såg den då och den är ju inte svingammal i alla fall. Även på filmfronten har det varit glest för mig i år och jag tror bara jag såg Arn på bio. Och den var inte tillräckligt bra för att kallas årets film. Men det var Charlie Wilson´s War tycker jag. Historien om den whealande och dealande guvernören som på allvar börjar engagera sig i ett krig ingen annan bryr sig om är både rolig och engagerande.
... Bästa idrott: Handikappidrottarna ska ha all respekt för sina insatser, men för mig var Charlotte Kallas Tour de ski-vinst 2008 års största Idrottsögonblick. Det hade allt i form av dramatik och spänning och avgörande skicklighet. 2008 var i övrigt ett riktigt första klassens skitår för svensk idrott, med ett som helhet ruttet OS och ett fotbolls-EM där den svenska modellen till slut blev avklädd inpå bara skinnet, med en skadad Zlatan som enda ljuspunkt. Det var så illa med idrotten att man undrar om det nu till slut är över med de svenska framgångarna, i alla fall på herrsidan, inom ett överskådlig tidsperiod. För många enheter (fotbollslandslaget, hockeylandslaget, handbollslandslaget, bordtennislandslaget(!)) vilar fortfarande på sina gamla ikoner alternativt har inte klarat sin generationsväxling tillräckligt bra.
... Företag: Kylskåpspoesi AB - Utifrån en extremt egocentrisk världsbild känns det så just nu. =) Men varför inte passa på att fira när man gjort ett bra resultat och det kändes väldigt kul att slå sitt rekord i omsättning när restan av världen verkade gå under finansiellt.
... Nykomling: Stina - När man tänker på saken måste 08 ha varit ett riktigt mellanår på de flesta områden. Känns inte som det hände så mycket i rätt riktning, förutom i USA där Obama måste ses som ett potentiellt ljus i mörkret, och världens finanser gick ju åt all världens väg. Men vad gör det för oss när -08 var året då Stina kom? Det uppväger så mycket av allt elände, för en förälder, med bara ett sånt leende som man kan beskåda nedan. Därför kommer 2008 trots allt alltid vara ett av de riktigt stora åren för mig.
Trumvirvel...........
Årets...
... Skiva: Grinderman - Nick Cave i ett nytt projekt som bitvis var genialt och bitvis riktigt, riktigt dåligt. Typiskt Nick Cave helt enkelt. Men det geniala var såpass bra att den toppar 2008 för mig.
... Bok: Ett brustet Halleluja, Tomas Sjödin. - Blev ett riktigt mellanår på läsfronten för mig, men julklappsboken levde upp till de höga förväntningarna. Tomas Sjödin skriver om livsfrågor utifrån en mycket dyrköpt livserfarenhet med två av tre söner som dött i en furktansvärd sjukdom. Andlighet så långt från dogmer och moralisering som den kan komma.
... Film: Charlie Wilson´s War. Är nog inte från 2008 men jag såg den då och den är ju inte svingammal i alla fall. Även på filmfronten har det varit glest för mig i år och jag tror bara jag såg Arn på bio. Och den var inte tillräckligt bra för att kallas årets film. Men det var Charlie Wilson´s War tycker jag. Historien om den whealande och dealande guvernören som på allvar börjar engagera sig i ett krig ingen annan bryr sig om är både rolig och engagerande.
... Bästa idrott: Handikappidrottarna ska ha all respekt för sina insatser, men för mig var Charlotte Kallas Tour de ski-vinst 2008 års största Idrottsögonblick. Det hade allt i form av dramatik och spänning och avgörande skicklighet. 2008 var i övrigt ett riktigt första klassens skitår för svensk idrott, med ett som helhet ruttet OS och ett fotbolls-EM där den svenska modellen till slut blev avklädd inpå bara skinnet, med en skadad Zlatan som enda ljuspunkt. Det var så illa med idrotten att man undrar om det nu till slut är över med de svenska framgångarna, i alla fall på herrsidan, inom ett överskådlig tidsperiod. För många enheter (fotbollslandslaget, hockeylandslaget, handbollslandslaget, bordtennislandslaget(!)) vilar fortfarande på sina gamla ikoner alternativt har inte klarat sin generationsväxling tillräckligt bra.
... Företag: Kylskåpspoesi AB - Utifrån en extremt egocentrisk världsbild känns det så just nu. =) Men varför inte passa på att fira när man gjort ett bra resultat och det kändes väldigt kul att slå sitt rekord i omsättning när restan av världen verkade gå under finansiellt.
... Nykomling: Stina - När man tänker på saken måste 08 ha varit ett riktigt mellanår på de flesta områden. Känns inte som det hände så mycket i rätt riktning, förutom i USA där Obama måste ses som ett potentiellt ljus i mörkret, och världens finanser gick ju åt all världens väg. Men vad gör det för oss när -08 var året då Stina kom? Det uppväger så mycket av allt elände, för en förälder, med bara ett sånt leende som man kan beskåda nedan. Därför kommer 2008 trots allt alltid vara ett av de riktigt stora åren för mig.
Gott humör
Är det lite kämpigt med någonting eller om man bara vill ge sig en liten energikick är det bara att titta på mobilen där detta möter en varje gång:
Sen kör man på ett tag igen
Sen kör man på ett tag igen
Mycket som hänt sen sist
Längesen var det man skrev, men datatillgången är blygsam både i Arvika och Rättvik där helgerna tillbringats. Och lusten att sitta framför en har varit ännu mindre i dessa gnistrande vinterdagar. Vi tar en liten snabb summering av vad som hänt sen sist så kan jag komma igång och blogga igen lite mer normalt sen:
- Var i Arvika över hela julen. Full fart med Stinas kusiner Anders och Hanna. Anders är mycket glad och stolt över sin syster och kusin som det bara är 18 dagar emellan och han är mycket snäll och go´mot båda. Dock blir han ibland blir han så förvirrad över vem som är vem och hur allt hänger ihop att han i början hela tiden frågade frågor av typen "är det våran?" pekandes på slumpmässigt utvald bebis. Under julklappsutdelningen med ytterligare en Anders på plats och dessutom två olika familjer Andersson frågade han till och med "Är jag Anders?" vid ett tillfälle. Men det var nog mer ett utslag av att konstatera att de vuxna gav honom motstridiga bud hela tiden än att han inte visste bättre.
- Skiddebut har begåtts gånger två. Man har glömt bort hur mycket man fryser när man kör i 20-gradig kyla. Skidorna verkar dessutom ha blivit mycket långsammare och segare sen senast jag körde.
- Stina pratar nu hela tiden och skrattar och ler nästan lika ofta. Orden är inte riktigt på plats än, men ljuden övas flitigt. mycket "ooooooouuuuuuuuääääääääöööööööö" är det som gäller, fast välgigt nöjt och belåtet nästan hela tiden.
En massa annat har ju förstås hänt. Men inläggen blir ju så läjligt långa om man ska hålla på. Kul har det varit i alla fall och nu drar vi igång 2009. Gott nytt år!
- Var i Arvika över hela julen. Full fart med Stinas kusiner Anders och Hanna. Anders är mycket glad och stolt över sin syster och kusin som det bara är 18 dagar emellan och han är mycket snäll och go´mot båda. Dock blir han ibland blir han så förvirrad över vem som är vem och hur allt hänger ihop att han i början hela tiden frågade frågor av typen "är det våran?" pekandes på slumpmässigt utvald bebis. Under julklappsutdelningen med ytterligare en Anders på plats och dessutom två olika familjer Andersson frågade han till och med "Är jag Anders?" vid ett tillfälle. Men det var nog mer ett utslag av att konstatera att de vuxna gav honom motstridiga bud hela tiden än att han inte visste bättre.
- Skiddebut har begåtts gånger två. Man har glömt bort hur mycket man fryser när man kör i 20-gradig kyla. Skidorna verkar dessutom ha blivit mycket långsammare och segare sen senast jag körde.
- Stina pratar nu hela tiden och skrattar och ler nästan lika ofta. Orden är inte riktigt på plats än, men ljuden övas flitigt. mycket "ooooooouuuuuuuuääääääääöööööööö" är det som gäller, fast välgigt nöjt och belåtet nästan hela tiden.
En massa annat har ju förstås hänt. Men inläggen blir ju så läjligt långa om man ska hålla på. Kul har det varit i alla fall och nu drar vi igång 2009. Gott nytt år!
