Lagerbäck och informationen

Jag hör verkligen inte till Lars Lagerbäcks främsta kritiker. Han har tagit oss till större framgångar än de flesta svenska förbundskaptener och han är säkert en utmärkt taktiker. Hans förmåga att riskminimera måste vara eftertraktad på vilket kärkrfaftverk som helst.

Men samtidigt har han en förmåga att göra människor runt den heliga landslags-"gruppen" irriterade och förbannade med sin ständiga förmåga att vägra säja det som alla ser. Visst, jag köper definitivt att man inte bara ska såga sitt lag till höger och vänster om det förlorar och hylla det om det vinner, idrott och fotboll är förstås så mycket mer komplext än så. Men om man i en för gruppsegern i VM-kvalet livsviktig match, på hemmaplan, mot ett av skador härjat Danmark, gå¨r ut och spelar idéfattigt, krampaktigt och allmänt odistinkt, varför då i jösse namn hävda att man gjort en bra match och borde vunnit? Det stämmer ju helt enkelt inte. Visst, Sverige hae några chanser som man kanske borde satt, straffen och Henrik Larssons läge framförallt, men Danmark styrde ju matchen dit de ville ha den. De ägde ju mittfältet totalt.

Jag hade köpt om Lagerbäck sagt något i stil med "Vi blir ganska utspelade i första halvlek och förlorar förstås ytterligare i energi och tryck när vi missar en straff och Danmark får ett billigt 1-0. Men sett till hela den halvleken leder ändå Danmark klart rättvist efter första, där vi hade stora problem med mittfältsspelet. I andra halvlek försöker vi trycka upp laget och skapar stundtals lite tryck men lyckas inte riktigt komma i de riktigt bra lägena mot ett skickligt försvarande Danmark. De chanser som dimper ner framför oss lyckas vi inte förvalta efter för odistinkta avslut." Det tycker jag hade varit en tillräckligt nyanserad analys.

Men att säja att man spelade riktigt bra och borde ha vunnit normalt är ju helt enkelt inte sant och sticker i ögonen på oss. Att  i så hög grad försöka gömma vad alla kan se är ju en slags totalitär taktik, med stor frekvens använd av Stalin och andra diktatorer, och inget som borde prägla ett modernt ledarskap.

Och här har Lagerbäck sin stora svaghate. En trubbighet som i de värsta stunderna övergår till arrogans. Därför misslyckas landslaget, under Lagerbäck, med att bli riktigt folkkärt. Och när nu dessutom resultaten inte längre går landslagets väg blir nog Lagerbäck inte långlivad. Vi har fortfarande en mikroskopisk chans att gå vidare, men missar vi den är det dags för ett byte. Då är det tack och hej till Lagerbäck och in med någon som det kanske kommer visa sig är en sämre resultatmakare, men som åtminstone kan kommunicera på ett sätt som inte gör även oss mer nyanserade kritiker förbannade.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0