Zeb Macahan



Häromdagen hade Svt en numera berömd sketch i melodifestivalen som kommit att benämnas tingeling. Den drev på ett hyggligt roligt sätt med våra fördomar om ryska stereotyper. Ryska ambassaden visade efter detta ett klart prov på att de demokratiska principerna inte är så djupt rotade i det ryska tänkandet som man ibland kan invaggas att tro (vilket egentligen inte borde komma som en överraskning för någon efter t.ex. mordet på Anna Politkovskaja m.m.) genom ett frontalangrepp på svenska televisionen och i princip på Sverige överhuvudtaget. Producenten för Melodifestivalen fick då kalla fötter och skickade en blomma till ambassaden med någon slags ursäkt. Men efter detta hände det riktigt intressanta. Då var det SVT:s tur att få kalla fötter eftersom de fick kritik för att ta intryck av kritik från antidemokratiska element och för att ha bett om ursäkt. För detta bad de om ursäkt. De bad alltså om ursäkt för att de bett om ursäkt. Hänger ni med? Var inte ledsna annars, för detta är mer än vanligt tillkrånglat.

Detta fick mig att tänka på Zeb Macahan. Fortfarande vid snart 35 års ålder har han gjort såpass stort intryck på mig att han får räknas som en av mina idoler.Hans valspråk är "Never Quit. Never lie. Never Apologise". Man kan ju vid första anblicken tycka att det är hårt att aldrig be om förlåtelse. Men när man ser hur lättvindigt politiker och andra ber om förlåtelse, gör en pudel, i alla oändlighet så börjar man förstå vad Zeb menar. Det handlar mer om att stå för vad man gör. Tänka efter först så att man inte behöver be om förlåtelse. Nästa gång jag ser en företagsledare be om ursäkt för att de försökte sno åt sig en riktigt fet kaka pengar då kommer jag att skriva ett mail till denne där jag förklarar för dom om Zeb.


Några andra Zebfavoriter bara:
Apropå att ta ansvar och stå för vad man gör - jag kommer inte riktigt ihåg hela sammanhanget, men en av systrarna Macahan är i någon slags rejäl knipa, jag tror hon hålls som gisslan eller motsvarande. Zeb tar då ett beslut om att de ska lämna henne där för att utföra någon handling som ska komma att rädda henne. Luke är av en helt annan åsikt och anser att Zebs beslut är helt felaktigt. Han är mycket upprörd. Följande lilla ordväxling utspelar sig:
Luke: If she dies, uncle Zeb, I will kill you.
Zeb: If she dies, Luke, you won´t have to.

En annan gång har Zeb blivit attackerad av två banditer som är ute efter att döda honom. Han dödar naturligtvis båda banditerna ganska lätt. en begraver han dom och rider in till närmsta stad för att rapportera det inträffade till  sheriffen där. Sheriffen ifrågasätter att allt gått till som Zeb säjer och undrar om det inte låg något mer bakom. Zeb svarar, på sitt sedvanligt kärva sätt:
- I killed one with my pistol and the other one with my Bowie knife. Nothing fancy about that.

En annan gång rider Zeb under absolut tystnad tillsammans med en trapper-kompis. De har ridit timtals och inte sagt ett ljud till varandra. Plötsligt bryts tystnaden av kompisen:
Trappern: Do you have the same feeling I do? (att de förföljs visar det sig senare)
Zeb: I reckon I´ve had it for about fifteen minutes.

Vore coolt om man vore lika hård och principfast som Zeb ibland. Men han måste lukta apa under det där skinnstället.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0