Ny tid i Vita Huset

Vad ska man tro om Obama som president? Jag vet inte var han står i alla sakfrågor, det vet ingen. Inte han själv heller antagligen. Det är rätt många sakfrågor att sätta sig in i. Men i de frågor där jag faktiskt vet var han står är han mycket nära mina åsikter. Han verkar dessutom vara utomordentligt intelligent och ger ett omdömesgillt intryck, så nog har man mer hopp om Amerika än på länge efter i natt.

Om inte annat får Amerika äntligen en riktig talare i Vita Huset igen. Bara det gör att man känner sig lite gladare. Jag rös vid flera tillfällen i hans tal i Chicago efter att valresultatet stod klart. Inte minst när han pratade om hur hans kampanj växt sig stark från gräsrotsnivå, med en exempellös mängd mindre bidragsgivare som velat stötta hans kandidatur. När han pratade om de ungas stöd rös det ordentligt längs ryggraden:

"It (kampanjen) arouse from the young people who rejected the myth of their generation´s apathy".

Den meningen skulle jag vilja se George W. försöka memorera. Nej, parallellerna som ibland dras mellan Martin Luther King och Barack Obama har tack och lov inte bara att göra med färgen på deras hud utan handlar ytterst om deras förmåga att ta in en mäktig nations hopp och drömmar och uttrycka den i ord.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0