kyljohan

Det är härligt att konstatera att man fått ett barn med humor. Stina tycker att många saker i livet är riktigt roliga. Låt vara att man, som träig vuxen, ibland har lite svårt att se vad som är kul med just det momentet hon belåtet fnissar åt.

Ett exempel är när man sopar. Sopar golvet alltså. Med en kvast. Då ligger Stina oftast på rygg och tittar intresserat på. Sen börjar hon efter ett tag le belåtet. Hon verkar mycket nöjd med situationen. Sen tar det ytterligare ett tag innan hon lite belåtet skrattar till. Det låter ungefär "hä hä". Sen ligger hon och ler ett tag igen och så kommer det ett nytt. "hä häää" och sådär håller det på. Av nån anledning tycker hon alltså att det är mycket lustigt när vi sopar.

Igår började hon också, när vi hade badat henne och hjälpts åt att torka henne, gapskratta helt plötsligt när Elin rengjorde henne med en tops i örat. Hon har tidigare visat klara tendenser till att tycka det är skönt när man rengör öronen, vilket jag tror många kan relatera till, men att det skulle vara så hysteriskt roligt också, det var nånting nytt. Lite svårt var det att veta om det helt enkelt kittlade eller om det roliga bestod i att mamma samtidigt tittade upp och ner på henne, någonting som kan ha framkallat en slags Humle-och-Dumle.effekt.

Den sista saken hon tycker är ohejdat kul är när någon av hennes föräldrar är riktigt ordentligt trött och gäspar högljutt. Det är nog hennes favorit. Hon kvillrar förtjust vid de trötta gäspljuden. Hon tycker det är så till den grad roande att jag misstänker att hon på pin kiv ser till att vakna innan klockan fem på morgonen bara för att framkalla nämnda läten. Om hon inte blir underhållen på önskat sätt tar hon själv ansvar för sin situation. 

Så det är bra på det viset, hon har både humor och kan redan ta egna initiativ som tyder på att hon kommer att bli en självständig ung dam en vacker dag. En vacker dag som säkert inte så avlägsen som man tror.